Människors lika värde.

När jag var på tågstationen för att hjälpa flyktingarna när de kom till Luleå, för att sedan åka buss till Haparanda, berättade  en medpassagerare på tåget för oss att flyktingarna hade rest i 28 dagar för att komma hit. Killen sa också att det var bra gjort av oss att ta emot dessa flyktingar, att de blir väl mottagna. Min första tanke 28 dagar att ta sig hit, det går inte att förstå deras liv. Jag fick tårar i ögonen. varför ska det vara så orättvist.  Jag vill hjälpa fattiga och alla de som har det svårt, och fast jag både är med på Världens café  och ibland med på tågstationen så tycker jag att jag inte gör nog mycket, de har ändå det hemska livet, de får det inte bättre på grund av mig. Men när den där medpassageraren sa att han var glad att vi tog hand om dem, tänkte jag lite annorlunda. Att bara vara en medmänniska som önskar dem att de kom hit och ge dem vad de behöver för sin nästa resa mot Finland.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s